behöver fylla med kunskap till att tala om det kompetenta barnet (Sommer, 2005a:29; 2005b:15; Jonstoij & Tolgraven, 2001:24). Det kompetenta barnet är ett uttryck som är nära besläktat med Reggio Emilia – pedagogikens det rika barnet. Med det rika barnet menar man i Reggio Emilia ett barn som

kompetenta barnet utifrån tre olika kategorier. Dessa tre kategorier är; det kompetenta barnet genom färdigheter och självständiga handlingar, det kompetenta barnet som möjliggörs genom miljön samt det kompetenta barnet förklaras genom inneboende vilja och drivkraft. Resultatet visar även hur det kompetenta barnet kommer till uttryck i

av L Loman · 2012 — (Pramling Samuelssen & Sheridan. 2006. s. 112-114) Det som forskningen även stöder i denna del är att vid fri lek där barn fick kommunicera fritt så.

Det kompetenta barnet pramling

Eller att barnen inte är så kompetenta eller barnet som natur (Bjervås,2003) . Detta är en barnsyn som tror att barnen är begränsade i vad dem kan och behöver mycket hjälp med saker. Även de fria leken spelar mycket roll här och pedagoger som har ett synsätt som detta anser att barn bör ”blomma” eller utvecklas fritt. Resultaten visar att små barn är kompetenta förhandlingspartners.

Pramling Samuelsson, Ingrid (författare): Göteborgs Universitet.

av C Danielsson · 2008 · Citerat av 1 — Nyckelord: Delaktig, demokrati, inflytande, ”kompetenta barnet” och Enligt Ingrid Pramling Samuelsson & Sonja Sheridan (1999:38) får barn

Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Barnehageforskning. 5. 1-16.

tas upp i forskning (Sheridan & Pramling Samuelsson 2001), förordningar, svenska tro att vårt nuvarande skolsystem behandlar barn som kompetenta, sociala

Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Nu ser man det kompetenta barnet . Den nya synen på barn Runa , 2005 3 Pramling Samuelsson , Ingrid och Asplund Carlsson , Maj . Det lekande , lärande om hur förskollärares och barns gemensamma fråga-svar-sekvenser, som vid en som aktiva och kompetenta deltagare i ett samspel som organiseras genom i pedagogisk praktik (Doverborg, Pramling, & Pramling Samuelsson, 2013, s. pet observation. Det kan konstateras att både observation och dokumentation utgör ursprung-liga sätt att arbeta med ba rn i förskolan (Johans-Jakten på det kompetenta barnet Anette Emilson Linnéuniversitetet, Sverige Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet, Sverige Title: Looking for the competent child Ändå framstår det som att ett ”nytt generellt barn” – med specifika normer om hur det förväntas vara – framträder i denna praktik, nämligen det kompetenta och aktiva barnet.

Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för Pris: 120 kr.
Svensk magiker

Barnen får lära av varandra genom att fråga och be om hjälp och stöd.

använder begreppet det kompetenta barnet när de ska beskriva barnen i sin verksamhet. Det kompetenta barnet har i sin tur blivit ett honnörsord och Johansson & Pramling Samuelsson (2003) undrar vilka innebörder det kan läggas i begreppet.
Dåligt att dricka kallt vatten

ledarskapsprofiler
one note 2
sveriges folkhögskolor.se
kfs avtal personlig assistans
blomsterhandel lund öppettider
dafgård paj

Gotvassli, Kjell-Åge; Lindelöf, Inger En kompetent förskolepersonal : om Pramling Samuelsson, Ingrid; Engberg, Anna-Karin Förskolan : barns första skola!

Att ta tillvara på varje tillfälle och situation till lärande. Vi utgår från barnet hela tiden och låter var sak ta sin tid. Det kompetenta barnet är nära förbundet med barndomssociologins beskrivningar av barnet som being; ett individuellt barn med förmåga till socialt aktörsskap (Halldén, 2007). Løkken et al.

Postnord 2 kg
argonite slacksystem

Research interests My research career started with the INOM group, directed by Ference Marton. I devoted my efforts to applying the phenomenographic research approach to research on children. My dissertation, The Child’s Conception of Learning, described how children become aware of their own learning. This sparked an interest in metacognitive issues. My research interest then came to focus

Nordisk Barnehageforskning. 5(21), 1-16. Emilson, A. (2014) Teoretiska utgångspunkter. 2. Teoridelens upplägg. 3.